Det är inte lätt att verka som kulturorganisation eller förening i dag.
Vi, liksom många andra på både lokal, regional och nationell nivå kämpar med
att bidrag och anslag urholkats på grund av att de inte uppräknats. De senaste åren har vårt anslag från kulturrådet till och med sänkts. Vi ser också med oro på den kulturpolitik nuvarande regeringen för och befarar att situationen för oss och andra
inom kultursektorn kommer att bli allt sämre. Det i kombination med att alla kostnader ökar gör att vi står inför en tuff situation och tuffa beslut.
Ett sånt besluts togs av en enig styrelse i Amatörteaterns riksförbund på vårt senaste styrelsemöte. På bordet låg ett besparingsförslag på kansliets personal och beslutet, efter förhandlingar med facket, blir att vi inte längre kommer ha en kommunikatör hos oss. Det är tråkigt på så många olika plan. Dels att vi kommer att tappa Alexis
som medarbetare. Men också för att vi kommer att behöva lägga ner Teaterforum då resurser och kompetens till att producera en tidning inte längre finns.
Nästa nummer av Teaterforum kommer alltså att vara det sista.
Det kommer också få konsekvenser för förbundets kommunikation, både den externa och den interna.
Det är såklart inget beslut som någon i styrelsen ville fatta, men med siffrorna framför oss fanns ingen annan utväg. Nu börjar ett arbete med att omorganisera och se över hur vår kommunikation kommer se ut framöver från förbundet och kansliet.
Jag är säker på att vi kommer hitta bra lösningar, men vägen dit kan vara lite osäker. Samtidigt kommer vi fortsätta vårat arbete att verka för höjda bidrag till amatörkulturen och vi söker också efter alternativa finansieringsmöjligheter. Allt för att
kunna skapa så bra förutsättningar som möjligt för våra medlemsföreningar.
Finns det frågor eller funderingar går det nu, som alltid, bra att höra av sig till mig på mail eller telefon så försöker jag svara så gott jag kan.
Förbundsordförande
Thomas Dahlberg
thomas@atr.nu, 021-470 41 62
Det är sorgligt att läsa detta. Jag tror amatörkulturen behöver många röster. Tidskrifter ska inte enbart hamna i händerna på medlemmar utan också finnas hos beslutsfattare som får se allt som åstadskoms i vår värld. Orkar inte enskilda organisationer med egna tidskrifter väcks behovet av en gemensam. Syns och hörs vi inte hos beslutsfattarna kommer anslagen att fortsätta minska.